Hur man hanterar kritik

Min matte har ett stort problem i det att hon faktiskt har oerhört svårt att ta kritik på ett konstruktivt sätt. Det går jättebra så länge den som kritiserar är en person som matte respekterar och anser seriös. Det går också bra om SÄTTET att kritisera på är hanterligt, dvs om den som kritiserar har tänkt igenom saken innan och presenterar kritiken så att det inte blir en attack.
Men när folk attackerar matte oavsett om det är befogat eller ej så har hon det svårt. Hon vill inte känna sig kränkt och hon vill inte ta illa vid sig. Istället vill hon lära sig något av det och försöka fokusera på sakfrågan.
Det är såklart olika beroende om kritiken gäller henne i en roll eller om det gäller henne som sig själv. Det sistnämnda är nog mycket svårt att inte ta personligt, det är ju liksom det som är meningen.
Men den förstnämnda varianten kan vara minst lika svår att hålla ifrån sig om hon inte lär sig förhålla sig helt rationell. Det är intressant att hon får läsa om Mindfullness i tidningen och tänka på yoga med Mindfullness som hon gick ett par gånger. Kanske det är en bra tanke, att fokusera på nu. Inte älta det som varit och inte jaga upp sig för det som kanske komma ska. Istället ta problemen varefter de uppkommer UTAN att stressa upp sig eller lägga in den egna personen.
Min matte börjar inse att alla incidenter som sker är till för att hon ska lära sig hantera situationen, det är träningstillfällen till att klara det bättre. Men hon inser också att det är mycket svårare när det är en mer sårbar period, exempelvis när hon är sjuk, eller känner sig trött och ledsen. Då går allt in personligt och vänder först vare sig man vill eller inte. Det gäller bara att försöka vända fokus utåt igen och förlägga problemet så att säga utanför ens person. Nog så svårt.